Vi måste börja prata om fattigdomen
BLACK FRIDAY! När andra köper solresor på Black Friday ber en anhörig mig köpa… diskmedel.
Black Friday-dagarna är här. Reklam efter reklam lockar med exotiska stränder och glittrande prylar. Min och säkert också din inkorg är full av erbjudanden om ännu en TV, ännu en robotdammsugare, ännu en resa till värmen.
Men i mitt hem utspelades nyss en helt annan verklighet.
En nära anhörig, en människa jag älskar, en människa som arbetat, bidragit och gjort rätt för sig men som nu är sjukskriven, bad mig om något så enkelt, så grundläggande:
”Kan du snälla, snälla beställa det här diskmedlet åt mig?
Jag swishar när sjukpenningen kommer nästa vecka.
Det kostar 37 kr på den här sidan och snälla – skynda dig innan det tar slut.”
Diskmedel.
På Black Friday.
Samtidigt som någon annan klickar hem en chartervecka till Bali.
Det brast något inom mig.
För det här handlar inte om diskmedlet. Det handlar om ett Sverige där människor tvingas vänta på lön eller sjukpenning för att ens kunna hålla rent i sitt hem. Där ett extrapris på ägg, mjölk eller tvål är en lättnad inte en bekvämlighet.
Det gör ont att säga det, men fattigdomen kryper närmare.
Den finns inte längre bara i statistiken den sitter vid mitt köksbord och kanske även din. Den hör av sig via ett tyst sms. Den ber om hjälp med sådant som ingen människa borde skämmas över att behöva.
Och det som kanske gör mest ont är att vi knappt pratar om det.
”Det går bra för Sverige”, säger vissa.
Men för vem?
Fortfarande talas det om att ”fler ska jobba”, om ”tillväxt”, om ”kostnader” som om människor som kämpar ekonomiskt bara valt fel liv.
Det är ju bra. Men låt oss prata klarspråk:
Människor som är sjuka, utslitna, arbetslösa eller pensionärer lever inte lyxigt.
De lever inte oansvarigt.
De lever på en ekonomi som är så hårt pressad att minsta prisökning kan välta allt.
Det är inte lathet.
Det är fattigdom.
En fattigdom som växer och håller på att explodera.
Ökade kostnader för medicin, låga pensioner, försämrad A-kassa samtidigt som priserna på nästan allt, till och med diskmedlet, skenat.
Black Friday blir år efter år ett bevis på hur klyftorna ökar.
När billiga solsemestrar fyller reklamen medan många letar efter basvaror de desperat behöver, då är vi inte längre ett jämlikt land. Då kan vi mäta avståndet mellan människor i rabatterade varukorgar.
Vi måste börja prata om detta.
Högt. Ärligt. Utan att titta bort.
Ingen ska behöva vänta på reor för att ha råd med mat eller kläder till sina barn. Inget barn i Sverige ska behöva vänta till slutet av november för att få en ordentlig vinterjacka under Black Friday!
Det här är en uppmaning till oss alla politiker och till dig som fortfarande tror att Sverige inte har några fattiga.
För svaret är: ja, det har vi.
- Leo Ahmed, Ordförande, Vänsterpartiet Märsta-Sigtuna
