Varför dröjde lunchlådorna?
När gymnasieskolan i mars månad 2020 gick över till distansundervisning på grund av coronapandemin föreslog vi Socialdemokrater att eleverna skulle kunna erbjudas att hämta ut take-away lunch på lokala restauranger i kommunen, där kommunen då skulle stå för merparten av kostnaden (upp till 75 kronor).
Ett win-win koncept för både de hårt pressade lokala företagarna som tvingats permittera och säga upp anställda, och för eleverna. Vi efterfrågade även ett alternativ där eleverna kunde hämta ut lunchlådor från skolköken. Båda alternativen utreddes snabbt men förkastades av högerpartierna i kommunledningen. Det skulle bli för dyrt och vara för svårt att hantera var svaret då.
Detta var en märklig slutsats tyckte vi eftersom flera andra kommuner i länet och ute i landet fick det att fungera. I t.ex. grannkommunen Upplands Bro erbjöds under våren och erbjuds fortfarande eleverna restaurang alternativet och i Örebro fanns lunchlådor tidigt på plats för avhämtning vid skolköken.
Från och med månadsskiftet november-december 2020 erbjuds alla elever som studerar på distans i Sigtuna kommun att hämta ut lunchlådor vid flera olika skolkök i kommunen. Det gäller även högstadiet som infört distansundervisning för årskurs 7 och 8. Det är bra att det nu äntligen finns en lösning på plats. Bättre sent än aldrig, men varför tog det så lång tid att komma igång med lunchlådor till gymnasieleverna?
För många familjer och ensamstående vårdnadshavare var det både svårt och dyrt att lösa lunchfrågan under vårterminen. Vi uppskattar att systemet nu är på plats men ur kommuninvånarnas perspektiv så är det är bedrövligt att det tog så lång tid.
- Mia Hämäläinen Persson (S), 2:e vice ordförande Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden
- Gun Eriksson (S), 2:e vice ordförande Barn- och ungdomsnämnden
märsta.nu har sökt Barn och Ungdomsnämndens ordförande Pernilla Bergqvist och Mattias Askerson, ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
