Vad händer med kulturen i Sigtuna kommun
Nytt år och nytt styre i kommunen. Numera sitter Sverigedemokraterna i kommunledningen tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Samling för Sigtuna, det ger skäl till oro för kulturen i kommunen. Vi kan tycka att vår kultur i Sverige är så självklar, fri och levande, men faktum är att när man minst anar kan detta tas ifrån oss.
Sverigedemokraterna i andra kommuner har ifrågasatt det fria kulturutövandet, såsom sagostunder på biblioteket, samt vilka böcker som ska finnas och på vilka språk de ska vara tillgängliga på i våra bibliotek. Dessutom har de diskuterat vilken konst som bör visas på konstmuseer och i konsthallar, osv. Vad kan vi förvänta oss härnäst?
När man läser Sverigedemokraternas kulturpolitiska program är det bara samma tjat om kulturarv och skönhetsvärde, vem bestämmer vad det är? Mellan raderna skvallrar det om en odemokratisk och konservativ syn på samhället och kulturen.
Om man dessutom upprättar en så kallad ”Kulturkanon” kan man styra politiskt vilken kultur som har det värde man önskar, vilket kan vara farligt och ett direkt hot mot en fri och levande kultur.
Den borgliga regeringen har dragit in statsbidrag och pengar till Kulturrådet har halverats och detta kommer naturligtvis att påverka även vår kommun som söker och tilldelats bidrag för viktiga kulturprojekt, ofta för barn och unga. Som en inte allt förvånande utveckling ligger nu förslag på att sälja ut delar av kulturskolan i Märsta och förslaget på sikt är att avveckla den kommunala kulturskolans verksamheten i sin helhet. Precis som marknadsexperiment med skolan och vården dränerar man sakta den kommunala kulturverksamheten för att i nästa steg privatisera och sälja ut vårt gemensamma. Den här övertron på marknadskrafterna är förödande, vi vet ju att det är problematiskt när entreprenörer vill gå med vinst på våra skattepengar.
För vem är kulturen egentligen? Den klassiska högerideologin, förpackad som ”valfrihet”, fungerar i praktiken som en begränsning för många andra. De med resurser och förmåga, det vill säga de rika med pengar och kunskap, blir de
som har råd och får tillgång till kultur när allting har ett pris. Om kulturen enbart drivs av ekonomisk lönsamhet riskerar den också att bli likriktad och kommersiell, något som står i strid med kulturens grundläggande värde och uppgift enligt vår socialdemokratiska uppfattning.
Kulturen är ett medel och kan således inte ha ekonomiska vinstintressen som mål. En bra och rik barnkulturverksamhet t.ex. kommer aldrig vara lönsam i direkta pengar, men livsviktig för vår framtid som finns i våra barn, en investering i samhällskroppen. Detta ska ju inte behöva förklaras i dessa tider när vi så väl vet vad ett förlorat förebyggande arbete för våra barn och unga kan resultera i.
Klassklyftorna och segregationen har ökat i samhället och det visar med all tydlighet vad det leder till med växande kriminalitet och oro i samhället.
Vi socialdemokrater menar att klasskillnader och sociala orättvisor inte bara kommer till uttryck som ekonomiska klyftor utan också som kulturell ojämlikhet, vi menar att kulturens vinst inte är i pengar utan i välmående individer och i förlängningen ett
välmående samhälle. Kulturen har ett egenvärde och detta egenvärde ska komma först. Den konstnärliga friheten är en förutsättning för den kreativa processen och för att skapa konst och kultur av hög kvalitet. Att garantera denna frihet är politikens viktigaste uppgift.
Nu gäller det att vi kämpar för att behålla det gemensamma i form av kommunala kulturskolor och andra kulturinstitutioner och värna ”en armlängds avstånd”, dvs. att kulturens innehåll ska vara fri från politisk styrning.
- Anna-Karin Wetzig (S) ersättare i Kultur- och fritidsnämnden och ledamot i Sigtuna kommuns konstråd och konstnär
- Rolando Rosales (S) andra vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Sigtuna kommun
- Johan Bergsten (S) ledamot i Kultur- och fritidsnämnden i Sigtuna kommun
