Skolklass byggde pepparkakshus på matten
Eleverna i klass 3B på Eddaskolan har under en tid jobbat med pepparkakshus för att lära sig symmetri, geometri, matematik och att öva på samarbetsförmågan.
Pedagogen Katarina Stenman ligger bakom projektet i 3B, Svenska Dagbladet var först med att rapportera om klassens projekt där eleverna bygger ett pepparkakshus för att träna symmetri, geometri, matematik och öva på samarbetsförmågan. Under onsdagen skänktes pepparkakshuset till pepparkakshuset till de yngre barnen i förskolan berättar Katarina för märsta.nu
Katarina Stenman berättar för SVD att motivation är avgörande för barnens läraren och trivsel:
– Belöningssystemet aktiveras med dopamin och lyckomolekyler som bildas i hjärnan. Det blir lustfyllt att komma till skolan, och det är ju det viktigaste. Är det tråkigt stänger de av, det gäller även vuxna som tvingas lyssna på en lång föreläsning som inte lär dem något nytt, säger hon till tidningen.
Hon har arbetat som lärare i fyra år men har en bakgrund som kemist och forskare i medicin. Hon har stort intresse för hur hjärnforskning kan kopplas till skolundervisningen. Hon kom i kontakt med Neuroforum i Göteborg som är ett tvärvetenskapligt nätverk av bland annat forskare, ingenjörer och lärare.
Skolpedagoger kan ha stor nytta av den kunskap som finns om hur den mänskliga hjärnan fungerar och i vilka situationer den inte fungerar enligt Neuroforum:
– Om man tittar på neurovetenskapliga rön blir ju kunskaperna mer bestående om du använder flera sinnen. Om jag i stället hade valt att jobba med symmetri genom att visa en figur på ett papper så går det inte riktigt in på samma sätt. Här får de möjlighet att rotera ett riktigt pepparkakshus i den 3-dimensionella rymden samt använda alla sinnen, uppger Katarina för SVD.
Tidigare har märsta.nu berättat om experiment som Katarina Stenman genomfört experiment med sina elever. Hon tycker att både lärarutbildningen och läroplanen behöver ta hjärnforskningen i beaktning:
– Man borde fokusera mer på experiment även i andra ämnen än de naturvetenskapliga, eftersom det lär eleverna problemlösning. Alla behöver inte bli ingenjörer, men man kan lära sig tänka som en. Att du tänker utanför lådan och ser att det finns flera sätt att angripa ett problem kan du ju använda dig av i vardagen också.
