Debattörerna David Lundqvist och Lars WedénFoto: Insändarbild

Satsa på Arlanda – utan nya rullbanor!

I maj i fjol framförde vi, att en fördubbling av flygverksamheten på Arlanda inte kommer att inträffa. Vi menade att man måste räkna med en rejäl minskning av det flygresande som står för den allra största volymen – ca 80 procent – privatresorna.

Svenskar som hittills inte insett den stora klimateffekt deras flygresor medför, kommer att i stigande utsträckning bli medvetna om detta. Och det hade redan börjat synas i den månatliga passagerarstatistiken. Vår slutsats var att en fjärde rullbana på Arlanda inte bör byggas, eftersom det skulle innebära ett helt onödigt slöseri med skattemedel.

Statistiken för helåret 2019 visar en rejäl passagerarnedgång för Swedavias flygplatser. För Arlandas del var tappet 4 procent för utrikesflyget och 8 procent för inrikes. Siffrorna för januari 2020 – som bara minimalt kan ha påverkats av Corona-epidemin – visar en fortsatt trend: -4 resp -12 procent jämfört med föregående år.

Det dokument som förespråkarna av utbyggnad av en fjärde Arlanda-rullbana bygger sina resonemang på är Draft Masterplan Arlanda från 2017. Där förutses en jämn, årlig ökning med 4 procent av Arlandas passagerarantal. Med det antagandet skulle passagerarantalet 2019 på Arlanda ha varit 28,8 miljoner. Utfallet blev 25,6 miljoner. ”Bortfallet” i förhållande till planens förutsägelse blev alltså 3,2 miljoner eller 11 procent. Denna trend kommer sannolikt att fortsätta år för år. Gapet mellan ”plan” och verklighet kommer att bli allt större.

Detta styrks av expertis. En artikel i nättidningen TravelNews (2020-02-10) har rubriken ”Flyget kommer att fortsätta att minska under lång tid”. Där för skribenten in ett ytterligare skäl till att den påbörjade nedgången kommer att fortsätta, nämligen att flygbolagen har börjat minska sitt utbud och kommer att fortsätta att göra det. Man kommer helt enkelt att sälja färre flygbiljetter.

I december förra året kom dessutom en rapport från en expert som WWF anlitat för en analys av Arlandas kapacitet. Experten konstaterar att Arlanda kan ta över Brommas flygtrafik utan en fjärde bana.

De krafter som ändå driver på för byggandet av en fjärde rullbana på Arlanda utgår fortfarande på den antagna, stigande passagerarkurvan, alltså 40 miljoner passagerare 2040. Ett överordnat mål tycks vara att Arlanda ska vara ”Nordens ledande flygplats”, till vilken nytta detta nu ska vara för Sveriges skattebetalare.

När underlaget tryter för en fjärde rullbana, tillförs nu nya argument. Från Swedavia framförs (Dagens industri 2020-01-14) att speciella förhållanden gäller Arlanda. Här nämns omställningen till fossilfritt flygbränsle (som kommer att ha en marginell effekt på klimatskadan under den kommande 30-årsperioden), en tydlig peakstruktur (morgon och eftermiddag/kväll – som knappast är unik för Arlanda) mixen av snabba och långsamma flygplan samt utvecklingen mot eldrivna plan (som i bästa fall endast skulle påverka korta flygningar och knappast i närtid). Detta skulle alltså vara faktorer som – utöver antagandet om 40 miljoner passagerare 2040 – motiverar att en fjärde rullbana byggs.

Vi finner hela detta nytillkomna resonemang krystat. Låt oss komma ihåg att Europas största flygplats – Heathrow – med mångdubbelt fler passagerare och flygplansrörelser nyligen bromsat sin plan att öka från två till tre rullbanor. Och häromdagen kom dessutom ett utslag från the U. K. court of appeal, som stoppar byggandet av en tredje rullbana med motiveringen att en sådan utbyggnad inte är förenlig med Paris-klimatavtalet.

Nej – skrota planerna på ytterligare rullbanor på Arlanda, men satsa på förbättring och utbyggnad av Arlanda-området som nationellt järnvägs- och vägnav med optimerad kollektivtrafik och ökat hotell-, handels- och serviceutbud.

  • Lars Wedén, fristående liberal debattör, Sigtuna
  • David Lundqvist, fristående S-debattör, Märsta
valet2026

Sigtuna kommuns ekonomi är stark

Insändare Nu har kommunstyrelsen godkänt årsredovisningen för 2025. Det är ännu en årsredovisning under vårt ledarskap som tydligt visar att Sigtuna kommun numera har en stark och stabil ekonomi.

valet2026

Vägar i dåligt skick bromsar Sigtuna

Insändare Trasiga vägar riskerar att hålla tillbaka både jobb och investeringar i Stockholms län. Nästan var tredje statlig väg i länet är i dag i dåligt eller mycket dåligt skick.

Bra Askerson! Men glöm inte Ayla.

Insändare Det är positivt och ansvarsfullt att Mattias Askerson (M) har önskat om ett träff med migrationsminister Johan Forsell för att diskutera migrationspolitiken och hur de påverkar kommunen. Att frågan lyfts till den nivån är viktigt och visar att det finns en vilja att ta ansvar och föra dialog.

valet2026

repliken: Socialdemokraterna vänder kappan efter ideologin

Insändare Socialdemokraternas (S) agerande i samhällsbyggandsutskottet ger fler frågor än svar. Ena stunden beskyller de oss för att inte vara tillräckligt snabba med att skapa nya särskilda boendeplatser i kommunen. Nästa stund försöker de rösta ned ett förslag som syftar till att möjliggöra just ett sådant boende. Deras agerande är både inkonsekvent och allvarligt.

valet2026

Stärk Sigtuna kommuns beredskap

Insändare Krig, konflikter, ökande klimatrisker och naturolyckor skadar i allt större utsträckning skördar, försörjningsförmåga, företag, infrastruktur och ekonomi.

valet2026

repliken: M och KD är sena på bollen

Insändare Mattias Askersson (M), Erik Sedig (KD) och Josefin Brodd (M) ägnar i en insändare i märsta.nu den 25 mars kring särskilda boenden för äldre (SÄBO) en stor del av utrymmet till att ha synpunkter på en reservation från (S) i samhällsbyggnadsutskottet. M, KD och SD har känt till problemet med brist på platser på SÄBO för äldre men har inte agerat.

valet2026

Ett jämställt totalförsvar gör Sigtuna kommun starkare

Insändare Frihet, demokrati och fred är inte längre självklarheter. I en tid av ökade säkerhetshot behöver Sverige och Sigtuna kommun rusta sitt totalförsvar, men det räcker inte att bara rusta upp – vi måste rusta rätt. Ett jämställt samhälle är ett bättre rustat samhälle. När hela befolkningens kompetens i Sigtuna tas tillvara ökar vår motståndskraft, både i kris, i krig och i vardagen.

valet2026

Minst 20 miljoner till vinster i välfärden 2025

Insändare Vinster i välfärden är ett ämne som kontinuerligt står i fokus i samhällsdebatten. I regel är debatten principiell. Sällan ser man siffror gällande en enskild kommun. Men om man tittar närmare på Sigtuna kommun, hur ser det ut här?

Kortare arbetstid kostar Stockholmsregionen 167 miljarder om året

Insändare Förslaget om generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön låter kanske lockande. Färre timmar på jobbet, mer tid för familj och fritid. Men verkligheten är att en sådan reform skulle få ett högt pris i form av minskad produktion, lägre välstånd och ett hårt slag mot både företag och välfärd.

repliken: Moderaterna har bidragit till bostadsproblem

Insändare Inför valet försöker Moderaterna i Sigtuna måla upp en bild av att oppositionens bostadspolitik skulle vara både dyr och orättvis. Den bilden är djupt missvisande. I själva verket är det dagens moderata politik som har bidragit till de problem många invånare upplever på bostadsmarknaden.

valet2026

Sigtuna behöver moderat bostadspolitik

Insändare I september är det val. Det är viktigt att den moderatledda kommunledningen i Sigtuna får fortsatt förtroende och kan bedriva sin ansvarsfulla och rättvisa bostadspolitik även de kommande åren. Alternativet skulle vara både dyrt och orättvist.

Stoppa hyreshöjningarna

Insändare I Sigtuna kommun bor tusentals människor i hyresrätter: barnfamiljer, unga som försöker flytta hemifrån, ensamstående och äldre med små pensioner. För dem är bostaden inte en investering det är en nödvändighet. Ändå fortsätter hyrorna i SigtunaHem att stiga år efter år.

internationella kvinnodagen

Ensamstående mammor är hjältar alla dagar

Insändare Idag på internationella kvinnodagen vill vi särskilt uppmärksamma ensamstående mammors situation och kämparanda. I Sverige växer nästan vart femte barn upp i en familj med en ensamstående förälder. Det innebär att 400 000 barn lever i sådana hushåll och 300 000 av dem lever med sin mamma, som ensam tar ansvar för både omsorg och ekonomi.

Kortare arbetstid är en jämställdhetsreform

Insändare Sedan Tidöregeringen tillträdde har klyftorna mellan män och kvinnor ökat. Löneskillnaderna är större, och många ensamstående mammor har allt svårare att klara sin ekonomi. Kvinnors ohälsa ökar snabbare än mäns och föräldraledigheten tas fortfarande inte ut jämlikt. Det är tydligt att dagens arbetsliv inte är utformat för ett jämställt samhälle.

Nolltolerans mot mäns våld mot kvinnor

Insändare Varje kvinna har rätt till trygghet och frihet. Ändå lever alltför många kvinnor i Sverige med rädsla i vardagen. De fruktansvärda kvinnomord som inträffat i landet är en brutal påminnelse om ett av vårt samhälles allvarligaste misslyckanden: mäns våld mot kvinnor.

repliken: Jag väljer skrattet

Insändare Det är märkligt hur vissa alltid måste kritisera oavsett om det är något som de egentligen tycker är ganska bra. Som nu senast när Valsta Steninge Stadsdelsförening kommenterar kommunens skylt i Valstabacken.