Säkrare bedömning för rätt stöd

Syftet sades vara att stärka grundfinansieringen för att ge ökad transparens och bättre planerbarhet för de enskilda enheterna. Den socio-ekonomiska delen halverades för att fördelas på alla skolor. Enligt uppgift till utbildningsnämnden togs modellen fram efter dialog och workshops med berörda förskolor och grundskolor.

Sammantaget föranledde det den socialdemokratiska gruppen att acceptera modellen, med en protokollsanteckning om oro för att förändringen skulle drabba vissa förskolor och skolor som kräver förstärkt stöd utifrån sitt elevunderlag. En oro som visade sig vara berättigad Att en bred dialog förts visade sig vara en sanning med modifikation. Flera förskolor som tidigare haft socio-ekonomiskt stöd är idag utan.

Vid närmare granskning så utgår den socio-ekonomiska ersättningen som använts av Sigtuna kommun från Skolverkets SALSA-modell. Det är en statistisk modell baserad på i vilken grad elever i årskurs nio når sina mål i förhållande till föräldrarnas utbildning, hur länge barnen vistats i Sverige och elevernas kön, där pojkar har sämre måluppfyllelse och därmed anses behöva mer stöd. Skolverket själv, liksom sunt förnuft, säger att modellen inte är tillämpbar på yngre barn i förskola och grundskola.

För att ge underlag till träffsäkrare stöd måste en bättre modell användas för våra yngre kommuninvånare. Därför uppmanar vi den moderatledda majoriteten att finna en mer relevant modell för förskolor och de lägre årskurserna. Det är en angelägen fråga för att klara skolans kompensatoriska uppdrag – och ett givet ansvar för politiken att lösa!

• Emel Karakaya (S), 2:a vice ordförande i utbildningsnämnden
• Elisabeth Sjöholm (S), ersättare i utbildningsnämnden
• Marie Axelsson (S), oppositionsråd, Sigtuna kommun