Så varmt blir framtidens Märsta

Långa värmeböljor och deras påverkan på fastigheter och människors hälsa har blivit alltmer påtagliga. För att minimera risken för hälsoproblem till följd av höga temperaturer behöver både bostäder och kommersiella lokaler anpassas. Särskilt utsatta är fastigheter som är belägna i sänkor eller områden med hög exponering för sol, vilket kan leda till temperaturer som överstiger det gränsvärde på 28 grader som Folkhälsomyndigheten fastställt vid extrem värme i bostäder. Dessutom kan långvarig värme skada fastigheter genom sprickbildningar på fasader och sättningar i marken. Utöver detta bidrar den höga värmen till ökad brandrisk i samhället.

Fastighetsbranschen, som traditionellt sett har fokuserat på att hantera kyla, står inför nya utmaningar till följd av det varmare klimatet. För att möta dessa behov och förebygga problemen krävs en strategisk insats med tekniska lösningar och grundlig analys, enligt David Björnberg, omvärldsanalytiker på Fastighetsägarna GFR.

För att uppmärksamma dessa utmaningar har Fastighetsägarna GFR i samarbete med WSP tagit fram en prognos över antalet dagar med extrem värme i svenska tätorter med över 20 000 invånare. Prognosen bygger på data från SMHI och sträcker sig från 2071 till 2100. I prognosen förutsätts fortsatta ökningar av utsläppen. För att illustrera värmebelastningen i prognosen används begreppet ”högsommardagar”, vilket innebär antalet dygn per år med en maximal temperatur på minst 25 grader.

Märsta finns med på topp 50-listan på plats 24. Antalet dygn per år med högsommarvärme mellan 1971-2000 var 9,9 per år i Märsta. Prognosen åren 2071-2100 är 46,2 dagar per år. Det är en ökning med 367 procent. Märsta är faktiskt den plats i länet där värmen kommer att öka mest.

Initiativet syftar till att öka medvetenheten om de kommande klimatförändringarna och deras påverkan på fastighetssektorn. Genom att identifiera områden med hög risk för extrema temperaturer kan fastighetsägare och planerare vidta åtgärder för att minimera konsekvenserna. Det kan innefatta åtgärder som bättre isolering av byggnader, användning av energieffektiva ventilationssystem och val av material som minskar värmeabsorptionen.

Det är nödvändigt att agera proaktivt för att säkerställa att bostäder och lokaler är anpassade för det föränderliga klimatet.