Oroande utveckling för gymnasiebehörigheten
Färska siffror från Skolverket visar att 2 av 10 elever i kommunen inte blir behörig till något gymnasieprogram över huvud taget.
I Sigtuna kommun avslutade 654 elever årskurs 9 i somras, och mer än 80 procent av dessa blev behöriga till ett yrkesprogram eller ett estetiskt program på gymnasiet. Dock saknade över var femte elev behörighet till högskoleförberedande program inom humaniora eller naturvetenskap. Skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor är markanta, med 95 procent av eleverna i fristående skolor som uppnår behörighet till yrkesprogram, medan motsvarande andel i kommunala skolor är betydligt lägre – drygt 70 procent.
Särskilt oroväckande är att det är färre pojkar än flickor i kommunala skolor som når behörighet till humaniora- och naturvetenskapsprogram, en skillnad som är marginell i fristående skolor.
Nationellt sett har behörigheten till gymnasieskolan minskat med 1,5 procent enligt Skolverket. Totalt saknade nästan 20 000 elever behörighet, där matematiken framstår som en särskild utmaning – 15 600 elever nådde inte godkänt betyg i ämnet. Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket, uttrycker oro över utvecklingen och betonar vikten av att fler elever klarar grundskolan för att minska risker för framtida arbetslöshet och utanförskap.
Utöver ämneskunskaper påverkas elevernas resultat starkt av socioekonomisk bakgrund. Medan 90 procent av elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning nådde behörighet till gymnasiet, uppnådde endast 73 procent av de vars föräldrar har högst gymnasieutbildning samma mål. Skolan har således svårt att kompensera för elevers olika förutsättningar, enligt Castberg.
