Ökning av orosanmälningar i kommunen
Under de senaste fem åren har antalet orosanmälningar som rör barn upp till 18 år ökat i Sigtuna kommun. Denna trend beror delvis på att fler människor nu är medvetna om möjligheten att göra en orosanmälan och tror att deras oro kan göra en positiv skillnad.
Möjligheten att göra en orosanmälan gäller om man misstänker att ett barn eller ungdom riskerar att fara illa av olika skäl. En orosanmälan kan vara föranledd av flera faktorer, varav en är risken att dras in i kriminalitet. Det ökande våldet inom kriminella gäng har skapat en miljö där unga kan utsättas för påtryckningar eller till och med involveras i kriminell verksamhet.
Maria Nylander, enhetschef för mottagningsenheten i Sigtuna kommun, betonar vikten av att rapportera oro och säger: ”Vi vill trycka på att varje orosanmälan ger barnet en chans att få stöd, så berätta hellre för oss om din oro en gång för mycket än en gång för lite.”
Oron kan komma från privatpersoner som grannar, släktingar eller vänner samt från yrkesverksamma inom skolan, förskolan, polisen, vården eller andra sektorer.
Sigtuna kommun har märkt en ökning av antalet orosanmälningar de senaste åren. Orsakerna är mångfacetterade. Ökad medvetenhet om möjligheten att göra en orosanmälan spelar en roll, då socialtjänsten informerar och samarbetar mer med yrkesverksamma som möter barn och ungdomar. Samtidigt har det tuffare samhällsklimatet och svårare ekonomiska förhållanden för både barn och föräldrar sannolikt bidragit till att fler barn står inför våld och bristande omsorg. Pandemin, ökad inflation, arbetslöshet och andra utmaningar har skapat en situation där barn riskerar att drabbas.
Det är viktigt att notera att en ökning av orosanmälningar inte nödvändigtvis är negativ. Maria Nylander förklarar: ”En orosanmälan ger oss en chans att få vetskap om barn i kommunen som behöver stöd, så det behöver inte vara negativt att vi får in fler anmälningar till oss på mottagningsenheten.”
När en orosanmälan kommer in till kommunen görs en snabb bedömning inom de första 24 timmarna för att avgöra om barnet behöver akut skydd, och i så fall om skyddet ska tillhandahållas av socialtjänsten eller någon av vårdnadshavarna. Efter det görs en förhandsbedömning för att avgöra om en mer ingående utredning behövs. Socialtjänsten inleder en utredning om man identifierar att ett barn behöver skydd eller om barnet och/eller vårdnadshavarna behöver stöd som socialtjänsten kan erbjuda. Insatserna kan inkludera familjebehandling, samtalsstöd, hjälp med hantering av aggressions- eller missbruksproblem och i vissa fall akut krisstöd. De flesta insatser är frivilliga, och vårdnadshavare och ungdomar kan välja att tacka nej till dem.
Mönstret av ökande orosanmälningar förekommer i flera kommuner i Stockholms län och är resultatet av ett ökat samarbete och ökad medvetenhet om möjligheten att göra en orosanmälan. Det är ett tecken på att samhället är mer medvetet om att skydda de mest sårbara medlemmarna i samhället – dess barn och ungdomar.
