David Lundqvist

Nöjesflyg mindre – för klimatets skull!

Rapporteringen om flygresandets utveckling efter Covid-pandemin har ett konsekvent mönster. Researrangörernas och flygbolagens pressmeddelanden berättar om ökade volymer, fler destinationer, nya flygplan, rusning efter sistaminuten-biljetter etc och media vidarebefordrar den bilden utan nämnvärt ifrågasättande.

Snarare understryker media det fantastiska att det nu går att flygresa igen efter pandemin och ”förstår” att folk vill ta igen det man då ”gick miste om”. Men det finns faktiskt ett ökande motstånd, visar statistiken.

Researrangörerna och flygbolagen liksom bara väntar på att folk ska börja flygresa lika mycket som rekordåret 2018, och att passagerarantalet därefter ska fortsätta uppåt enligt pre-covid-prognoserna. Någon koppling mellan flygresandet, dess CO2-utsläpp och upphettningen av atmosfären, jordytan och haven gör man knappast i den rapportering som grundar sig på branschens pressmeddelanden.

Den kopplingen blir dock allt svårare att ignorera – för media och för enskilda människor. Att värmerekordens 2023 har som orsak den allt högre CO2-halten i atmosfären går inte att tänka bort. Växthusgastaket blir allt tjockare och effektivare. Följderna på jordytan blir allt svårare att blunda för.

En mindre andel av svenskarna har den här kopplingen klar för sig sedan tidigare och har dragit ner på sitt flygresande. Somliga har valt att helt avstå från att flyga. Men dessa ansvarstagande människor är ännu så länge få. De borde bli fler. Och förhoppningsvis blir det också fler som gör det här personliga ställningstagandet mot bakgrund av detta års extrema sommarhetta en tre-fem timmars flygresa söderut från oss.

Kan man i så fall se detta i siffror? Man kan ta Arlanda som exempel. Antalet passagerare toppade år 2018 med 26,8 miljoner. År 2019 fortsatte inte uppgången som väntat, siffran hamnade på 25,6 miljoner. Sen kom pandemin och ”störde” utvecklingen 2020 0ch 2021. År 2022 blev i huvudsak opåverkat av pandemi-restriktioner, men resulterade bara i 18,4 miljoner Arlanda-passagerare.

Men nu år 2023 borde väl allt återgå till tidigare efterfrågan och innebära minst 2018-siffror, dvs minst 26,8 miljoner passagerare? Det påstås ju finnas ett resesug efter pandemin. Nej, det verkar inte bli så, hur mycket researrangörerna och flygbolagen än lockar och pushar. Under första halvåret i år reste 10,5 miljoner från/till Arlanda. Om man dubblar detta blir helårssiffran 21,0 miljoner. Dvs ordentligt under rekordåret 2018. Även om det flygs mer resten av året, så kommer inte 2018-siffran att slås av 2023-siffran. Och är det någon som tror att det blir många fler passagerare 2024, det år då en prognos (gjord 2017) förutsåg 32,3 miljoner passagerare?

Man ska förstås vara försiktig med förutsägelser om flygpassagerarutvecklingen. Men en gissning är att det dröjer länge än, innan Arlandas 2018-siffra slås, om det någonsin sker. Och skälet är att fler och fler svenskar inser att de i onödan – och bara för sitt höga personliga nöjes skull – med sitt flygande bidrar till att förtjocka växthusgastaket och till att upphetta jordytan, atmosfären och haven, och drar den enda rimliga slutsatsen av det. Vi bör flyga mindre – särskilt nöjesflyga mindre – för klimatets skull. Och det är möjligt: alla som nöjesflyger KAN nöjesflyga mindre. Eller helt sluta att göra det.

  • David Lundqvist, Märsta

(S)kolan har prio ett!

Debatt Kommunledningens budget är stor förlust för framförallt skolan som förtjänar riktiga investeringar före luftslott och uppblåsta budgetsiffror. Om vi hade styrt hade förskolan, grundskolan och gymnasiet fått 46 miljoner kronor mer än med den budget som M, SD, KD och SfS röstade igenom förra veckan på kommunfullmäktige.

30 år sedan Sverige röstade Ja till EU

Debatt Nu i november har det gått 30 år sedan Sverige röstade ja till att bli medlem i EU. Det är ett av de viktigaste politiska besluten som har fattats i vårt land. Idag är svenska folkets stöd för EU rekordhögt, och skälet är förstås att medlemskapet blivit en vinstlott för Sverige - på en rad olika områden.

Ge särskilda boenden bättre villkor

Debatt År 2023 införde det M-ledda styret i Sigtuna kommun ett köp- och säljsystem för de fyra kommundrivna särskilda boendena för äldre. Ärlinghem och Arhem i Märsta, Ymer i Valsta och Hemskogen i Sigtuna stad skulle inte längre ”få betalt” för de lägenheter som står outhyrda mellan ut- och inflyttningar.

Kvalitetslyft för äldreomsorgen i Sigtuna kommun

Debatt Vi vill tacka alla äldre och era anhöriga för det fina betyg ni gett Sigtunas äldreomsorg i Socialstyrelsens årliga enkätundersökning. På frågan ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” ger ni höjda omdömen inom alla undersökta områden jämfört med tidigare år.

Höj lärarbehörigheten i Sigtuna!

Debatt Den 5 oktober firades Världslärardagen, då vi uppmärksammade de som står i frontlinjen för att forma framtidens samhälle – lärarna. Utbildning är inte bara en rättighet, det är grunden för att bygga långsiktigt hållbara, demokratiska och jämställda samhällen.

Sigtuna tredje sämst i Sverige

Debatt Enligt de senaste siffrorna i SMHIs nationella emissionsdatabas, har Sigtuna kommun haft den tredje största ökningen av växthusgaser i landet sedan 2010.

Friheten att bestämma över sitt eget liv

Debatt Tänk dig att ständigt vara beroende av andra för att göra det som för de flesta är självklarheter, som att ta sig ur sängen på morgonen, borsta tänderna, åka till skola och jobb eller gå ut och ta en promenad.

Nedläggningen av Uppsalapendeln

Ett enormt svek mot pendlarna

Debatt Beskedet att SJ lägger ner Uppsalapendeln är inte bara ett enormt svek mot kommuninvånarna som pendlar till Uppsala och Stockholm, utan även mot de som pendlar till Sigtuna kommun.

slutreplik: Dåligt försök att mörka katastrofala nedskärningar

Debatt Moderaterna säger att hållbarhetsmålen ska integreras i kommunens övriga mål, men hur ska de mätas och följas upp när kommunledningen samtidigt säger upp kommunens hållbarhetsspecialister? Där står Moderaterna svarslösa och försöker blanda bort korten. De duckar också helt frågan om miljömässig hållbarhet.

Ansvarslöst av M-SD-KD-SfS-styret

Debatt Ett av kommunens absolut viktigaste ansvarsområden är att utveckla Sigtuna kommun på ett hållbart sätt som värnar både nuvarande och framtida invånare. Men i en tid när de flesta kommuner höjer ambitionerna väljer M, SD, KD och SfS att avveckla Sigtuna kommuns arbete med miljömässig och social hållbarhet. Efter att ha avvecklat såväl Agenda 2030-utskottet som hållbarhetsenheten och dess budget fortsätter styret nedmonteringen.

Slutreplik: Efterkonstruktioner från (S)

Debatt När ärendet behandlades i kommunstyrelsen var Socialdemokraternas talesperson väldigt tydlig – detta handlade bara om att det var en så kallad privat aktör som skulle få bedriva sin verksamhet i Humlegården. Nu försöker man blanda bort korten för dig som läsare genom att komma med andra, helt nya, argument. Man kan undra vilka det är som borde hålla sig till sanningen.

repliken: Håll er till sanning och var ärlig mot kommuninvånarna

Debatt Ja, vår kritik av förslaget om att låta en privat vårdcentral ta över Humlegården var ideologiskt motiverad. Utifrån vår ideologi ska man nämligen alltid ta vara på skattebetalarnas pengar och kritisera onödiga subventioner som går rakt ner i fickan på privata aktörer.

(S), (V) och (MP) vill stoppa utvecklingen av Sigtuna vårdcentral!

Debatt Kommunstyrelsen fattade den 10 juni 2024 beslut om att teckna hyresavtal med Sigtuna vårdcentral för etablering av en kraftigt utökad vårdverksamhet i Humlegården på Stora gatan i Sigtuna stad. Vänsterpartierna (S, V och MP) vill stoppa etableringen med motiveringen att Sigtuna vårdcentral är en ”privat aktör”.

repliken: Vilken kommunal välfärd ska vi ha?

Debatt Då kom då beskedet att högerstyret i Sigtuna kommun avser att sänka skatten. Det tog lite längre tid än vad jag trodde, vilket man kan ge styret lite beröm för. Skatten ska naturligtvis inte vara högre än vad den behöver. Men är det verkligen läge att sänka skatten?

Nyheter

Sport

Kultur & Nöje

Näringsliv

Debatt

Bostad

Kampsport

Förening