Madelaine i Riksdagen för att berätta om livet med hörselskadat barn
Madelaine Lyngbrant som kämpat för att hennes dotter ska få gå på skola för hörselskadade i Sollentuna var inbjuden till Riksdagen för att berätta om hur hennes familjesituation varit och ser ut idag.
märsta.nu har tidigare berättat om Madelaine Lyngbrants kamp för att få in sin dotter på skola för hörselskadade i Sollentuna. I veckan bjöds hon in till Riksdagen för att berätta om hur deras liv tagit en vändning sedan de fick dottern i april förra året.
Ville lära sig teckenspråk
Madelaine berättade om hur mottagandet var i vården till att börja med, där man förväntade sig att föräldrarna skulle vara ledsna för att barnet föddes döv. Men hon och hennes man Dick var stolta, glada och lyckliga av att ha en dotter som bara inte hörde. Det var självklart för dem att lära sig det svenska teckenspråket istället för att fokusera på hörsel- och talträning som vården rekommenderade.
– Vi gjorde vårt val tidigt då hon inte hörde varken med eller utan hörapparater. Så att inte kunna kommunicera med sitt barn alls och inte se till att vi fick någon fungerande kommunikation var för oss otänkbart, säger Madelaine.
”Ville ändra på mitt barn”
Ett hinder på vägen var att det tog tre månader för Dick och Madelaine att få komma in på en kurs för teckenspråk, istället blev de rekommenderade hörselrehabilitering. Läkarna fortsatte avråda från teckenspråk.
– Man ville ändra på mitt barn, berättar Madelaine. Att hon inte fick rätt till att bara vara döv och teckenspråkig. Nu är det inte så och för att ge henne bästa tänkbara naturliga kommunikation så opererade vi henne och valde två olika sätt att kommunicera på.
Implantat opererades in
Vid sex månaders ålder opererades ett CI-implantat in på dottern som dock inte botar dövhet utan bara är ett hjälpmedel, barnet blir inte heller som hörande barn utan kan få problem med att det tas in för mycket intryck i implantatet som gör att barnen kan få andra psykiska och fysiska besvär.
Kampen mot kommunen
I samband med mötet i Riksdagen tog Madelaine även upp dilemmat med att man fick kämpa mot kommunen för dotterns rätt till svenskt teckenspråk och att få gå i en förskola med teckenspråkmiljö:
– Det borde vara självklart då vi försöker lära oss ett visuellt språk. Så hon behöver verkligen vistas i en teckenspråkig miljö då vår familjs modersmål är svenskt talat språk.
Positiv respons
Madelaine tror att responsen var positiv från riksdagsledamöterna. Några har också hört av sig efteråt. Med på mötet fanns även representanter från Folkhälsomyndigheten, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, en professor inom hörsel- och handikappvetenskap samt en sociologisk forskare bland annat.
