Kortare arbetstid är en jämställdhetsreform

8 mars 2026 kl. 06:23

Sedan Tidöregeringen tillträdde har klyftorna mellan män och kvinnor ökat. Löneskillnaderna är större, och många ensamstående mammor har allt svårare att klara sin ekonomi. Kvinnors ohälsa ökar snabbare än mäns och föräldraledigheten tas fortfarande inte ut jämlikt. Det är tydligt att dagens arbetsliv inte är utformat för ett jämställt samhälle.

Stressrelaterad psykisk ohälsa står idag för omkring 40 procent av alla längre sjukskrivningar, en andel som har ökat tydligt de senaste åren. Utvecklingen drabbar kvinnor oproportionerligt hårt och kostar samhället miljardbelopp. En orsak är att kvinnor fortfarande tar huvudansvaret för det obetalda arbetet i hemmet. En annan är arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken, där tempot är högt, resurserna knappa och inflytandet litet. Inom yrken som vård, skola och omsorg pressas dess anställda till bristningsgränsen.

Kvinnor blir lidande av hur dagens arbetsliv är organiserat. Men det behöver inte vara så.
Arbetstidsförkortning är en frihetsreform, en reform för ett hållbart arbetsliv som ger människor makt över sin egen tid. Sänkt arbetstid är också en jämställdhetsreform. Miljöpartiet vill se en modern arbetstidslagstiftning med stegvis arbetstidsförkortning till 35 timmar med vision om en fyradagarsvecka på sikt. Det skulle ge mer tid för återhämtning, för familj och vänner, för egna intressen och minskad stress.

Sänkt arbetstid kan leda till mindre sjukskrivningar. När kvinnor i högre grad drabbas av sjukskrivningar påverkas livsinkomsten, pensionen och den långsiktiga tryggheten. Kvinnliga pensionärer är överrepresenterade bland dem med lägst pensioner, delvis på grund av mycket deltidsarbete. Det ofrivilliga deltidsarbetet som många omsorgsyrken lider av skulle minska. Ett mer hållbart arbetsliv, där färre slits ut, är en investering i både jämställdhet och välfärd.

Jämställdhet kräver strukturella reformer. Arbetstidsförkortning är en av dem.