Jag önskar att jag kunde säga: ”Tack för att ni tog er tid att svara.” … Men
Jag förstår att Moderaterna blev träffade, det brukar märkas när man lämnar sakfrågan och går över till personangrepp. Jag tänker försöka vara den vuxna i rummet. Jag måste ha varit otydlig i min insändare.
Det jag skrev handlade inte om vad som kommer att hända i direkt nutid. För mig var det underförstått att kommunala bostadsbolag måste tänka långsiktigt, inte bara på i år eller nästa år, utan på hur samhället kommer att se ut längre fram. Kanske kan jag, som ni säger är ”okunnig”, få lite insikt nu?
Om man omvandlar en hyresrätt till bostadsrätt, och den som köpt lägenheten senare väljer att sälja, sker det då till ett slags reapris? Eller, som jag beskrev, till högstbjudande?
Eftersom Erik gör stor sak av det här vill jag förtydliga en sak. Vid ombildningar brukar försäljningen ske till det vi i Hyresgästföreningen kallar reapris, alltså inte marknadspris. Att vissa hyresgäster ”ofta” bott där länge har ju egentligen inget med saken att göra.
Många säljer vidare ganska snabbt, och då spelar det ingen roll hur länge man bott där innan. Och visst, det är sant att ingen kan bli vräkt för att man inte vill köpa sin lägenhet. Men otryggheten finns där ändå. Det är klart att det påverkar att få sina egna grannar som hyresvärd.
När jag skrev: ”Vad händer om man anser sig inte ha råd att bo kvar och tvingas flytta?” så menade jag just det: livet händer. Om man inte längre har möjlighet att bo kvar i sin bostadsrätt, kan man tvingas sälja. Har vi då omvandlat och sålt ut våra bostäder, och samtidigt förlorat möjligheten att hitta ett nytt boende till en rimlig hyra, så har vi också förlorat något större: den trygghet jag efterfrågade att vi ska vara försiktiga med att släppa ifrån oss.
Min text handlar inte bara om några enskilda ombildningar. Den handlar om allmännyttan.
Allmännyttan i Sverige har historiskt varit något fantastiskt, ett verktyg för att bygga jämlika städer. Den fanns där för alla, inte bara för dem som hade det allra svårast. Det var en självklarhet att du skulle kunna bo bra, oavsett inkomst. Men jag ser hur den urholkas, inte bara genom utförsäljningar och privatiseringar, utan också genom hur bostadspolitiken förändrats i grunden.
Hyrorna stiger, tryggheten minskar, och allmännyttan pressas att bete sig som vilket vinstdrivande fastighetsbolag som helst. Om jag lägger ihop ett och ett, ändringarna i ägardirektiven och era svar i kommunfullmäktige med detta citat:
”Om du vill kalla det att sälja ut stora delar, så är jag benägen att svara ja på den senare frågan” – Mattias Askerson
… samt det ni skriver här, så framgår det tydligt.
Er ambition är att omvandla fler hyresrätter i större skala.
I länder som Storbritannien ser vi vad som händer när hyresrätten förvandlas till ett sista alternativ, för den som inte klarar sig på marknaden.
Jag vill se ett samhälle där trygghet inte är en handelsvara utan en självklarhet.
Jag är uppvuxen i den här kommunen, så min upplevelse skiljer sig från er.
Jag upplever att det många här efterfrågar är just hyresrätter med hyror vi faktiskt klarar av att betala, och samtidigt kunna ha pengar kvar till annat.
Slutligen:
I verkligheten är det inte valfrihet om bara vissa har råd att välja.
Till alla mina vänner och alla er som läser det här: kom på mötena, engagera er och säg vad ni tycker.
Det här handlar om vår framtid.
Vi har rätt att bo här!
- Martin Jansson, vice ordförande Hyresgästföreningen
Läs mer: Martin behöver inte oroa sig
