Den nya modellen stärker stödet

Den viktigaste orsaken till att ersätta den som tillkom under Socialdemokraternas styre var att den var otillräcklig. Allt var inte dåligt, men den hotade likvärdigheten i skolorna genom att vara otydlig och sakna förutsägbarhet för rektorer. I praktiken innebar den gamla modellen att pengar som skulle gå till förstärkt stöd utifrån elevunderlaget gick till att finansiera underskott i hur verksamheten var grundfinansierad. Den nya modellen förstärker istället grundfinansieringen till förskolor och skolor för att säkerställa att kompensationen för demografi går till just likvärdighet.

Användningen av SALSA-modellen är inte ny, och är samma beräkningsgrund som i den tidigare modellen. I grunden handlar det om att på ett objektivt sätt kunna kvantifiera elevernas behov utifrån forskning. Vanligt förekommande variabler i dessa modeller är föräldrarnas utbildnings- och migrationsbakgrund. Andra faktorer som förekommer är kön, förekomsten av försörjningsstöd i familjen samt familjesammansättning, det vill säga om eleven bor med en eller båda sina vårdnadshavare.

Redan 2016 gjordes en översyn av resursfördelningsmodellen där man även tittade på alternativa modeller såsom Riksmodellen som också grundar sig på siffror från SCB. Då precis som i den senaste utredningen landade utredningen i att behålla SALSA som modell även för förskolan.

Sunt förnuft är att sätta in åtgärder så tidigt som möjligt eftersom mycket av det vi lär oss i skolan bygger på tidigare inhämtade kunskaper. Genom en objektiv modell som är grundad i forskning (SALSA) kan vi tidigt lägga resurser på rätt förskolor och skolor.

Resursfördelningsmodeller skall kontinuerligt utsättas för granskning eftersom den lägger grunden till att skapa en likvärdig skola. Till skillnad från den tidigare kommer den nya modellen löpande följas upp varje år.

• Johan Henrikson (M), ordförande utbildningsnämnden
• Mattias Askerson (M), kommunstyrelsens ordförande