Antalet flygtrafikrörelser på 1970-talsnivå
Landningarna på Arlanda under pandemiåret är nu på nivåer från 1970-talet.
Mellan mars 2019 och februari 2020 hade drygt 120 000 plan landat på Arlanda. ett år senare är antalet knappt 30 000 och det har inte flugits så här lite sedan 1970-talet enligt siffror som Newsworthy sammanställt. Medan resenärstrafiken kollapsat så har godstrafiken legat kvar eller ökar till och från de svenska flygplatserna, inklusive Arlanda.
Vad innebär då det minskade flygandet för klimatet. Newsworthy har gjort en analys tillsammans med hjälp av forskare från KTH. Totalt sparade svenskarna in under pandemin nio första månader fem miljoner ton koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som Sveriges största enskilda utsläppare av koldioxid, ståltillverkaren SSAB, släpper ut.
Globalt sett står flyget för en relativt liten andel av koldioxidutsläppen, någon procent, enligt Newsworthy. Men i rika länder som Sverige utgör de en större del och är bland de största utsläppen som man kan styra över på individnivå.
Kommer då flygets dipp att bestå? Historiskt sett visar det sig att flyget studsade tillbaka snabbt efter både 11:e september-attackerna, SARS-epidemin och finanskrisen till högre nivåer än innan den tillfälliga dippen. Men enligt internationella flygbranschorganisationen IATA:s prognos så kommer det dröja till efter 2024 innan man är uppe på före-corona-siffror. I Sverige tror Transportstyrelsen att det dröjer till 2026 innan flyget återhämtat sig fullständigt.
