Forskningscentrum igång för att minska flygbuller
Tidigare i november invigdes det flyforskningscentrum som Swedavia tvingades införa i samband med domen kring det nya miljötillståndet. Forskare från KTH ska nu ta fram idéer kring hur bullret ska minska kring flygplatsen.
I samband med det nya miljötillståndet för Arlanda så skulle man medverka till forskning för att minska flygbuller. 13:e november invigdes flygforskningscentrum på KTH i Stockholm. Några idéer som forskarna redan har är att låta vädret få inverka på hur och när ett plan ska landa för att minska bullret.
– Det är en massa faktorer som spelar roll för flygbullret. Väder och vind är en av de viktigare parametrarna, men även en rad detaljer i hur ljudet upplevs inverkar på störningen vilket studeras inom det som kallas psykoakustik, säger Mats Åbom, professor i teknisk akustik vid KTH och föreståndare för det nya centret.
Vind påverkar
Vind och temperaturvariationer styr ljudhastigheten enligt Mats Åbom. Ljudet kan böja sig neråt på grund av dessa effekter. Vissa väderlekar ger därför en förstärkning av ljudet medan det i andra kan uppstå en ljudskugga över vissa bostadsområden.
– Detta innebär att samma typ av flygplan kan passera en dag tämligen ljudlöst, medan det nästa dag blir ett himla oväsen. Väderleken kan förändras inom några timmar och påverka bullernivåer positivt eller negativt, förklarar Mats Åbom
Ska lägga ut bullerkartor
Med hjälp av en beräkningsmodell som använts kring vindkraften ska man nu försöka räkna ut bullret kring flygplan i olika vädersituationer för att hitta den bästa flygbanan till och från Arlanda. De ska också gå att skapa bullerkartor som sedan läggs in på Arlandas hemsida. En viktig del i den upplevda störningen ska vara bristen på information. Med kartorna ska man tala om i förväg vart det ska bullra mer och mindre de kommande timmarna.
– Folk kan då gå in och se vilket förväntat oväsen det blir i morgon kväll när man kanske planerar att ha trädgårdsfest. Buller kan bidra till stress, särskilt om en människa inte känner att hon eller han kan påverka situationen. Är personen i stället informerad om vad som kan förväntas minskar stressen. Vederbörande är helt enkelt mentalt förberedd, fortsätter Mats Åbom.
Forskas även vid andra flygplatser
Forskningscentret har fått namnet Centrum för hållbar luftfart och finansieringen är 50 miljoner kronor de kommande tio åren. Medel som Swedavia ska gå in med. Boende i Rosersberg och Väsby hade önskat andra flygvägar eller mer bullerisolering. Det är dock inte bara kring Arlanda det klagas utan även kring Heathrow och Schiphol i Amsterdam finns det boende och det bedrivs forskningsarbete för att komma tillrätta med bullret. En annan idé är brantare start och landningsvinklar, det innebär att starten går snabbare och landningen likaså. Kanske kan det upplevas som obekvämt för passagerarna i så fall. Planen låter även mindre idag än för 10 år sedan men det räcker alltså inte för att tillfredsställa de boende kring flygplatsen.
