Därför tvekas det om Roslagsbanan till Arlanda
Under fler år har Stockholms läns landsting utrett en förlängning av Roslagsbanan från Vallentuna till Arlanda. Men investeringen är inte först i kön när spåren ska byggas ut.
Dagens Nyheter har kartlagt vilka framtida spår som vara nyttigast att bygga först i länet. Siffror som landstinget har visar att en förlängning av Roslagsbanan från Vallentuna till Arlanda är långt ifrån prio 1 eftersom investeringen är dyr och den sammanlagda kostnaden för drift, underhåll och räntor under 60 år blir förhållandevis hög kontra det som man får tillbaka. Spåren mellan Vallentuna-Arlanda beräknas kosta 3,5 miljarder kronor och totalinvesteringen under 60 år uppgår till 10,1 miljarder. Vinsten i form av restidsnytta och bostäder är bara 0,6 miljarder kronor. Då tror konsulterna på landstingshuset att det inte kommer att byggas mycket på åkrarna mellan Vallentuna-Arlanda och att restidsnyttan är begränsad, det vill säga inte många kommer att använda linjen.
Landstinget utreder 22 framtida spårförbindeler runt om i länet, både tunnelbana, pendeltåg och Roslagsbanan. Den största restidsnyttan tros finnas i att förlänga Roslagsbanan mellan Universitetet och KTH. Sigtuna kommun som slagit ett slag för den så kallade Norra böjen, med spårförbindelse mellan Arlanda-Odensala-Märsta, är inte på tapeten just nu. Det är eventuellt en fråga som kommunen får driva vidare med Trafikverket.
