Sigtuna kommuns digitala klyfta: Hur olika åldrar i Märsta faktiskt spenderar sin fritid online

I ett och samma trapphus kan det sitta en tonåring med Snapchat ständigt öppet och en granne som fortfarande betalar räkningar på papper. Skillnaden i hur tiden tillbringas online blir allt mer påtaglig.

Barn och tonåringar i Märsta lever på nätet

Åldersgruppen 8 till 19 år är den mest uppkopplade i Sverige. Ungefär 97 procent använder internet dagligen, och för de flesta både börjar och slutar dagen med mobilen i handen. Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 kartlägger vanorna i detalj.

Andelen barn 9 till 12 år som spelar digitala spel dagligen har minskat något sedan pandemiåren. Enligt Mediemyndigheten ligger andelen pojkar i åldersgruppen som spelar mobilspel dagligen på omkring 46 procent, vilket är en minskning från drygt hälften 2020. Datorspelandet har gått åt samma håll. Något annat tar vid.

Sociala medier dominerar skärmtiden

Snapchat dominerar bland tonåringarna. Omkring åtta av tio elever i högstadiet och gymnasiet är inne i appen dagligen, enligt Internetstiftelsen. Bland mellanstadiebarnen är andelen betydligt lägre, strax över fyra av tio, och bland lågstadiebarnen är det bara en liten minoritet. TikTok står särskilt starkt hos tonåringar och 00-talister, där drygt hälften använder appen varje dag, medan 10-talisterna ligger på runt en fjärdedel. Instagram och YouTube används brett av hela gruppen.

De yngre tonåringarna och 00-talisterna rör sig inte nödvändigtvis i samma appar, och det märks i hur de pratar om sin skärmtid.

Datorspelen minskar men spelandet ändrar skepnad

Datorspelstiden bland barn har alltså gått ned. Ett par årskullar högre upp går det åt ett annat håll. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, redovisar i sin skolundersökning 2024 att andelen pojkar i gymnasiets år 2 som uppgett att de spelat om pengar under året har stigit från 27 procent 2019 till 43 procent 2024.

Siffrorna säger inte att alla gymnasister spelar, men de säger att det är något som rör sig i vanorna.

Medelåldern mellan inbox och streaming

I den vuxna åldersgruppen, upp till personer som är 64 år gamla, är internet inte något man väljer att använda. Nära 100 procent är online dagligen. Den här gruppen håller Sigtuna kommuns arbetsdagar i gång och sköter därefter hushållets administration från soffan på kvällen.

Några tittar på streamad sport efter middagen, andra scrollar TikTok, och en del orienterar sig i jämförelsesajter innan de bestämmer sig för en film eller en podd. I samma kategori av översiktssidor ryms listor över sajter med gratissnurr att hämta, tillsammans med sporttips och jämförelser av streamingutbudet. Det blir en sorts bläddrande startpunkt innan den egentliga fritidsaktiviteten sätter i gång.

Det är ett oavbrutet flöde. De flesta växlar mellan e-post, Teams, BankID, Swish och moln-dokument utan att tänka på det. Distansarbetet som normaliserades under 2020-talet har satt sig i rutinerna även för dem som är tillbaka på kontoret.

Sociala medier fyller de lediga stunderna. Instagram används dagligen av drygt hälften av 80-talisterna och av ungefär varannan 70-talist, enligt Internetstiftelsen. Användningen av YouTube ligger lägre i samma åldersgrupper, med runt en fjärdedel bland 70-talisterna. Facebook finns kvar i bakgrunden, främst för de äldre i åldersintervallet.

E-handel hör till vardag för de flesta. I Märsta centrum syns paketskåpen numera utanför de flesta mataffärer, som ett vardagligt tecken på hur e-handeln satt sig i rutinerna.

Pensionärernas tudelade digitala vardag

Det är bland pensionärerna som den största skillnaden finns, inte mellan dem och övriga, utan inom gruppen 65 år och uppåt. Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet 2024 beskriver mönstret så här: ju äldre man blir, desto större variation.

65 till 75 år: Aktiva, uppkopplade och på Facebook

Ungefär 86 procent av alla mellan 65 och 75 år använder internet dagligen enligt Internetstiftelsen. Swish och BankID är standard för den stora merparten. SVT Play är en av de mest använda tjänsterna i gruppen, och Facebook är en självklar del av vardagen. Där fångar Sigtuna kommuns egna sidor upp flera tusen invånare som vill ha koll på när sopkärlet töms eller när biblioteket är öppet.

Facebook används dagligen i högre utsträckning ju äldre årgången blir:

• 70-talister: 69 %
• 60-talister: 64 %
• 50-talister: 60 %

Det är en generation som vistas mycket på Facebook, medan deras barnbarn knappt ens har skaffat konto.

76 år och äldre: Där klyftan öppnar sig

Bland personer som är 76 år eller äldre är den dagliga internetanvändningen cirka 48 procent. Ungefär hälften är alltså sällan eller aldrig online under en vanlig dag. Internetstiftelsen konstaterar att många äldre behöver stöd när digitala tjänster krånglar, och att behovet växer med stigande ålder.

För den som aldrig haft en mejladress som arbetsredskap blir steget till e-tjänster stort. BankID på en lånad surfplatta är knappast någon bra utgångspunkt. Hjälpen kommer ofta från barnbarn på helgbesök, och däremellan kan ärendena bli liggande i veckor.

Glappet i de kommunala e-tjänsterna

Sigtuna kommun har i likhet med andra kommuner byggt ut sina e-tjänster. Vårdbokningar, ansökningar om förskoleplats, avfallshantering och fullmakter sköts via webbformulär och BankID. För den som är van är det smidigt. För den som inte är det blir det ett hinder, ibland så stora att ärenden läggs undan och glöms bort.

Post- och telestyrelsen pekar i rapporten Digital inkludering ut flera särskilt utsatta grupper, bland dem äldre, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten beskriver återkommande hinder i digital service, från inloggning till formulärhantering, som slår hårdast mot dem som har minst erfarenhet sedan tidigare.

Internetstiftelsen rapporterar att nästan en fjärdedel av svenskarna avstår från att boka läkarbesök på grund av svåranvända digitala vårdtjänster, och att pensionärer, särskilt kvinnor, är överrepresenterade. Det handlar om faktiska ärenden som inte blir av.

För en 82-åring som behöver förnya ett recept kan skillnaden mellan en lättanvänd och en krånglig e-tjänst avgöra om vården blir av i tid. Många ärenden som i statistiken ser ut att handla om fördröjningar, handlar i verkligheten om att någon gett upp halvvägs och väntar på att en anhörig ska komma och hjälpa till nästa helg.

Lokala initiativ som bygger broar

Det finns flera ställen i Märsta där man kan få digital hjälp. SeniorNet Märsta/Sigtuna är en ideell förening som driver ett IT-café för seniorer, där volontärer hjälper till med datorer, surfplattor och smartphones. Aktuella tider och medlemsvillkor anges på föreningens egen webbplats.

Utöver SeniorNet finns kommunens ordinarie digitala service. Biblioteket i Märsta har publika datorer och personal som kan hjälpa till med det mest akuta. Kommunen erbjuder också kontaktvägar för den som fastnat i en e-tjänst och behöver prata med en människa i andra änden.

De lokala resurserna i korthet:

• SeniorNet Märsta/Sigtuna: IT-café med stöd för datorer, surfplattor och smartphones.
• Märsta bibliotek: publika datorer och personal för enklare frågor.
• Sigtuna kommuns digitala stöd: kontaktvägar när en e-tjänst krånglar.
• Träffpunkter för äldre: sociala mötesplatser där digital hjälp vävs samman med fika.

Det som gör dessa initiativ gångbara är att de finns där människor redan rör sig. Ett IT-café fungerar bäst när det faktiskt kan kombineras med en trevlig fika, inte när det måste tidsbokas för ett separat besök.

I Märsta centrum finns det mesta av hjälpresurserna inom några minuters promenad. Volontärerna på SeniorNet beskriver att IT-cafét är lika mycket socialt som tekniskt. Besökarna kommer för datorhjälpen men stannar ofta för kaffet och samtalet.