Så har tomma lokaler förändrat handeln i Märsta

Att det blivit så här handlar om en kombination av förändrade konsumentvanor, pandemins efterverkningar och en avmattad ekonomi som sätter press på den fysiska handeln.

Utvecklingen bakom ökningen av tomma butikslokaler

Att allt fler butikslokaler står tomma är inte ett fenomen som är isolerat till Märsta. Totalt sett i Stockholmsregionen ökade antalet annonser för butikslokaler med 9 % och för restaurang- och cafélokaler med hela 29 % under perioden 2024–2025. I Göteborg var ökningen 8 respektive 36 %, medan Malmö hade en mer modest ökning på 3 % för butikslokaler. Det är samma mönster i hela landet, men det varierar hur kraftigt det tar sig uttryck.

De bakomliggande orsakerna är välkända. E-handelns tillväxt tar ständigt marknadsandelar från fysiska butiker. Pandemiåren förändrade många konsumenters vanor och en del av detta har hållit i sig. En allmän ekonomisk avmattning har dessutom minskat hushållens köpkraft. Många har fått det svårare att motivera butiksbesök när samma varor finns att köpa till lägre pris på nätet.

Köpcentrum är särskilt sårbara eftersom deras konkurrenskraft bygger på att besökarna besöker flera olika butiker. När en ankarbutik stänger minskar skälen till att besöka det aktuella centrumet och det drabbar de övriga butikerna. Försvinner det dessutom en restaurang eller en livsmedelsbutik så förvärras läget ytterligare. Det hela kan accelerera snabbt.

Lokala företagares perspektiv på förändringen

Märsta Centrum är tydligt drabbat av butiksdöden och därmed ett ökat antal tomma butikslokaler. Under senare tid har ett bankkontor, två restauranger och en tyg- och möbelaffär stängt och lokalerna gapar tomma.

Det är lätt att tro att sänkta hyror skulle hjälpa, men det löser inte problemet om kunderna ändå inte handlar. Kostnader för personal och lager finns kvar. När omsättningen sjunker räcker det därför inte att hålla hyrorna nere. Stängda butiker innebär dessutom färre arbetstillfällen lokalt och ett mindre levande centrum. Det i sig kan göra att det känns mindre lockande för kunderna. Det blir helt enkelt en ond cirkel.

Det här är en erfarenhet som delas av fastighetsägare och butiksinnehavare i hela regionen. Att det finns allt fler tomma butikslokaler, enligt förvaltare av köpcentra i Stockholmsregionen, visar att varken hyressänkningar eller omprofilering räcker för att vända trenden på kort sikt. För en mer varaktig lösning skulle fler kunder behöva handla fysiskt igen, och det förutsätter att köpcentra kan erbjuda något som nätet inte kan matcha.

Hur konsumenternas beteenden har förändrats

Det finns ett grundläggande faktum bakom det ökande antalet tomma butikslokaler i Märsta och andra orter runt om i Sverige. Det handlar om en genomgripande förändring i hur konsumenter i allmänhet handlar.

Andelen köp som sker på nätet bara växer. Kategorier som kläder och elektronik har gått i bräschen. Men numera handlas även heminredning, sport, dagligvaror och andra tjänster i allt större utsträckning online. Streamingtjänsterna har ersatt skivaffärerna, nätbankerna har ersatt bankkontoren och matleveranstjänster tar marknadsandelar från matbutikerna.

Det som fortfarande gör att kunder söker sig till i fysiska butiker är framför allt upplevelse, personlig service och möjligheten att se och prova produkter på plats. En välsorterad butik med kunnig personal har ett övertag som en webbshop inte kan matcha fullt ut. Motsvarande gäller förstås för restauranger och caféer, som svårligen kan ersättas med digitala alternativ.

Mönstret som framträder är att besöksfrekvensen i köpcentrum sjunker, men att besök som faktiskt görs ofta resulterar i köp. Färre spontanbesök, mer målinriktat handlande. Det förändrar vilka typer av verksamheter som kan överleva i ett köpcentrum.

De köpcentrum som klarar sig bäst är ofta de som kombinerat traditionell handel med verksamheter som kräver fysisk närvaro, som vårdcentraler, gym, apotek och kommunala servicepunkter. De skapar en regelbunden trafik som stöttar de kvarvarande butikerna och bidrar till att hålla centrumet som helhet levande.

Digitala tjänster som alternativ till fysisk handel

Parallellt med att den fysiska handeln krymper har de digitala alternativen vuxit kraftigt inom bransch efter bransch. Bankärenden, myndighetskontakter, underhållning och handel sker i allt högre grad på nätet. Allt fler verksamheter erbjuder sina tjänster digitalt, antingen som komplement till fysiska alternativ, eller som enda kanal.

Med tillväxten inom digitala tjänster ökar behovet av regelverk och konsumentskydd. Branscher med höga krav på trygghet och transparens behöver tydliga regler för att skydda konsumenterna och stänga ute oseriösa tjänster. Det gäller finansiella råd, hälsorelaterade tjänster och juridisk rådgivning, men också underhållning och spel.

För konsumenter innebär digitaliseringen också ett ökat ansvar att sätta sig in i förutsättningarna och vad som gäller. Det kan vara knepigt att hantera köp och avtal online om det saknas en tydlig motpart att vända sig till när något går fel.

Spelbranschen är ett konkret exempel på en sektor där digitaliseringen gått snabbt och där regleringsramarna spelar en viktig roll. Det är också ett område där det råder hög internationell konkurrens och där det figurerar många oseriösa aktörer.

Av dessa anledningar rekommenderas det att läsa på om hur den svenska spellagen fungerar inför valet av spelsida. För spelsidor med svensk licens finns det nämligen strikta regler som ger ett starkt konsumentskydd. Det finns också utstakade vägar att gå i händelse om något problem ändå skulle uppstå.

Poängen är bred och gäller för många branscher. När handel och tjänster digitaliseras ökar behovet av tillsyn, konsumentskydd och tydliga regler. Det är en utveckling som formar handelsvillkoren inom allt fler områden.