Replik om skolpolitiken
När knapptryckningen på datorn missar och korrekturläsaren är ledig blir det pinsamma fel. Naturligtvis är det 102 platser som Sigtuna kommun har tappat i SKL:s ranking. Slutsatsen blir dock densamma: En stor försämring i jämförelse med andra kommuner.
Naturligtvis kan /bör man diskutera relevansen i dessa jämförelser. En fördel med dem är dock att de kan vara signaler och ligga till grund för fördjupade analyser och
diskussioner. Det allvarliga med Pernilla Bergqvists och Ali Wandis svar är dock den förnöjdhet som svaret andas. Budskapet är att man gör rätt saker och att resultaten kommer att bli bättre. Vem kan tro att det blir så?
Rimligt hade varit att man kommenterat de stora skillnaderna i resultat mellan 2014 och 2015. Fanns det en medveten politisk styrning (med tydligare mål) som skapade de bättre resultaten? Fanns det några andra faktorer som påverkade? Vad har den politiska ledningen lärt av detta?
Just nu har Barn- och ungdomsnämnden (BUN) fått ett stort effektiviserings-/spar-/nedskärnings-/ beting. Hur tänker den politiska ledningen genomföra detta? Hur prioriterar man? Kommer det att innebära färre lärare? Färre övriga anställda? Större delen av kostnaderna inom BUN är personalkostnader.
BUN behöver idag ökade resurser för att nå de mål som eleverna har rätt att kräva att skolan skall nå, nämligen att ALLA elever skall kunna nå godkänt i alla ämnen. Detta innebär att alla elever skall få det stöd de behöver för att nå godkäntmålet..
Våren 2015 var det omkring 30 % av eleverna i årskurs 9 som inte hade godkänt i alla ämnen. Verksamhetschefen för grundskolan var inte nöjd med detta och menade att målet självfallet bör vara 100 %. Hur kommer det att gå att nå dit med de nya ”effektiviseringskraven”?
Skolan är i första hand till för eleverna – för att de skall få de kunskaper och den kompetens de behöver för att skapa sig ett bra liv och få förmåga att lösa de problem de kommer att möta och kunna ta vara på de möjligheter de möter. Skolan är alltså till för att eleverna skall kunna utvecklas – och få en positiv vilja att lära. Och detta skall ske i en gynnsam miljö som kännetecknas av gemenskap, engagemang och glädje.
Sedan 1940-talet har vi i Sverige funnit att detta också är bra för samhället – det svenska välfärdssamhället är en konsekvens av satsningen på den svenska skolan och därmed av alla de människor som kunnat utveckla sina förmågor och bidra till utvecklingen av arbetsliv och samhälle.
Det finns mycket som tyder på att skolverksamheten i Sigtuna kommun idag hamnat i en kritisk valsituation – satsa eller skära ner. Det man väljer kommer att avgöra om många elever får en bättre eller en sämre skolsituation – och därmed påverkas deras livsmöjligheter.
Rimligt är därför att medborgarna i Sigtuna deltar i valet av alternativ – en debatt är viktig om hur skolan skall utvecklas – och vilka resurser som skall satsas.
Är nuvarande skolpolitiker intresserade av att medverka till en öppen debatt om skolverksamhetens framtid och resurser?
- William Pettersson (S)
