Kommunalskattebetalare – säg ifrån i vinstdebatten!
Kommunalskattebetalarna måste vara den mest bortglömda folkgruppen i dagens Sverige. Är det någon som uppmärksammar dem, ger dem bekräftelse? Finns de? Jodå, de finns. I landet var vi 7 235 637 år 2014, och är säkert ca 7 400 000 i år.
I Sigtuna kommun är vi ca 31 500. Här skramlade vi år 2015 ihop 1755,8 Mkr till kommuninvånarnas gemensamma angelägenheter. Så stor blev totalsumman genom att vi, var och en, betalade in 20 kr per beskattningsbar 100-lapptill kommunen.
De 1755,8 miljoner kronorna satsades till 20 olika ändamålsgrupper i kommunbudgeten för 2015. Debatten handlade i huvudsak om fördelningen. Men – ordades det under budgetprocessen något om de ca 31 500 kommunalskattebetalarna? De var, och är ju rätt viktiga – för att uttrycka sig försiktigt – för det hela. Nja, väldigt lite sades om dem, någon direkt bekräftelse fick de inte. Deras roll och insats togs för given. Det brukar vara så.
Men det finns andra som med stort intresse riktar in sig mot kommunalskattebetalarna. Dock inte med direkt tilltal, utan liksom vid sidan av, via bearbetning av politikerna och via vädjanden till brukarna och deras nätverk. De vill väldigt, väldigt gärna få en del av de medel vi kommunalskattebetalare samlar ihop, men döljer det genom att betona annat.
De gör allt de kan för att övertyga kommunpolitikerna om hur mycket bättre allting blir, om de får komma in och vara utförare – driva förskolorna, skolorna, gymnasierna, äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade, alltså kommunernas kärnverksamheter. Men också friviligverksamheterna: sport- och fritidsanläggningar, bad, fritidsgårdar, kulturskolor, bibliotek och konsthallar.
Deras största intresse är förstås att tjäna pengar. Drygt 130 miljoner. Vi har väldigt lite av privata utförare i Sigtuna kommun. Det är bra, enligt min uppfattning. Men låt oss göra ett tankeexperiment: antag att Sigtunas förskole-, skol-, gymnasie-, vård-, omsorgs-, fritids- och kulturverksamhet hade varit ”bort-avtalad” till privata utförare 2015, dvs ca tre fjärdedelar av totalen, eller annorlunda utryckt: all verksamhet som inte är myndighetsutövning eller av strategisk betydelse. Antag också att de privata utförarna skulle ha tagit ut 10 procent som vinst på detta. Då skulle – av din och min skatte-hundralapp – 7,60 kronor ha gått till vinster till utförar-företagen. Det skulle sammantaget ha inneburit stora pengar från kommunkassan – drygt 130 Mkr. Skulle vi kommunalskattebetalare ha gillat det? Knappast. Det var ju inte till företagsvinster vi ville att vår skatt skulle gå.
Hela det här frågekomplexet är högaktuellt just nu. Svenskt näringsliv, Vårdföretagen och Friskolornas Riksförbund pressar på för att få ha så generösa ekonomiska villkor som möjligt. Och pressen är rätt ensidig. Moteld behövs därför från oss kommunalskattebetalare. Personligen gör jag det genom att skriva den här artikeln. Jag vill inte att någon del alls av vår inbetalade kommunalskatt ska bli vinster till privata utförare inom kommunens kärnverksamheter – vård, skola och omsorg – och inte heller inom fritids- och kulturverksamheten.
Vi kommunalskattebetalare måste se till att vi syns och hörs i vinstdebatten. Vi får inte längre vara den mest obekräftade och bortglömda folkgruppen i dagens Sverige.
- David Lundqvist
Enskild S-debattör
