Kommunalrådets Nyårskrönika: Utmärkelsernas år

I februari utsågs Sigtuna till ”årets Sverigefinska minoritetskommun”. Det var ingen slump. Av motiveringen framgick bland annat att: ”Sigtuna kommun tilldelas priset för att de genom sitt arbete visar att de tar minoritetsrättigheter på allvar. Kommunen har hittat lösningar för att säkerställa minoritetsrättigheter inom förskola, skola och äldreomsorg och erbjuder service och ett rikt kulturutbud på finska. Kommunens arbete bygger på tydlig dialog och samverkan med den sverigefinska minoriteten.”

I maj tog vi emot utmärkelsen ”Sveriges föreningsvänligaste kommun”. Det var inte heller någon slump. Kommunledningen har under många år gjort stora framtidssatsningar på idrottsrörelsen, kulturen och fritidsverksamheten. Nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet, föreningskonsulent och ungdomscoach är några exempel. Stora investeringar har gjorts i nya sportcentrum, fotbollsplaner, ridhus och ny huvudidrottsplats. I samverkan med föreningar har integrationsarbetet och fritidsverksamheten utvecklats, exempelvis gratis prova-på-aktiviteter under en sommarlovsvecka (The Week). I somras invigde vi en ny sporthall, anpassad för gymnastik och basket, samt ett nytt badhus vid Midgårdsvallen. Tidigare under året öppnades i Märsta Centrum kommunens första konsthall och intill den öppnar inom kort kommunens nya Kulturskola.

I maj utsågs vi också av Svenska Djurskyddsföreningen till ”Årets djurvän”. Inte heller detta var någon slump. Sigtuna kommun har varit banbrytande för kommuners rätt att ställa krav på etisk djurhållning vid offentlig upphandling av livsmedel till skolor, förskolor och äldreboenden. I dag ställs bland annat krav på restriktiv användning av antibiotika, tak för hur länge djur får transporteras till slakt samt bedövning när djuren avblodas.

I november tog Sigtuna kommun, tillsammans med byggbolaget NCC, emot utmärkelsen ”Green Building Awards” i kategorin ”Hållbar stadsutveckling”. Det var ingen slump. Arbetet med den nya stadsdelen Sigtuna stadsängar (tidigare kallat ”Norra Sigtuna stad”) har, sedan det första penndraget, byggt på en unik process, styrd av invånarnas visioner och med höga krav på långsiktigt miljötänkande. Den nya stadsdelen ska vara miljövänlig och klimatsmart också på lång sikt och därför används miljöcertifieringen Breeam. Certifieringen innefattar hur marken används, miljöansvar under byggtiden, vilka föroreningar som kan förekomma, vad man använder för byggmaterial, hur avfall tas omhand, och mycket annat.

I november utsågs vi också till ”Årets återvinningskommun”. Det var inte heller någon slump. Sommaren 2013 utmanade vi FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) i att skapa snyggare och tryggare miljöer runt deras återvinningsstationer i kommunen, genom ett pilotprojekt med lokala föreningar. Motiveringen till utmärkelsen löd: ”En kommun som till följd av sin helhetssyn och sitt nytänkande involverat social hållbarhet i sin återvinning och avfallshantering.

Utöver dessa utmärkelser vill jag också uppmärksamma två trendbrott under 2014 som är viktiga för framtiden. Tack vare nära samverkan med näringslivet och ambitiösa kommunala satsningar på jobb har vi nu en lägre arbetslöshet i Sigtuna kommun än genomsnittet i Stockholms län. Och efter många års arbete med skolutveckling hamnade Sigtuna på ”topp 20-listan” i de nationella proven i svenska.

Som kommunstyrelsens ordförande blir jag naturligtvis stolt över att vår kommun under året gjort så starka avtryck på så många olika områden. Vi är inte en kommun i mängden, vi är en kommun som tar initiativ, går före och inspirerar andra att följa vårt exempel. Det är aldrig en slump – utan alltid ett resultat av medvetet och målinriktat arbete för vårt gemensamma bästa. Och framför allt är det ett resultat av mångas gemensamma ansträngningar. Jag vill därför rikta ett varmt tack till alla förtroendevalda, medarbetare, föreningsledare och andra engagerade invånare i vår kommun för era ovärderliga insatser under 2014!

Nu väntar ett nytt år med nya utmaningar. Min förhoppning är att vi gemensamt ska kunna fortsätta skapa jobb och hålla nere arbetslösheten, bygga fler bostäder (inte minst för unga) och utveckla vårt arbete för hållbarhet. Jag hoppas också att de kraftigt förbättrade skolresultaten håller i sig och att vi kan utveckla kvaliteten inom vår viktiga äldreomsorg på ett liknande sätt.

För att detta ska vara möjligt behöver vi ett samhällsklimat där människor med olika förmågor eller bakgrund inte ställs mot varandra, utan där vi samarbetar för att utveckla samhället och lösa gemensamma behov. Vi måste förstå att olikheter är en av vår tids största tillgångar. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara varandras olika förmågor. Målet är att vi under 2015 ska kunna lägga en ännu bättre grund för ekonomisk, ekologisk, social och demokratisk hållbarhet i vår kommun!

Med detta önskar jag ett verkligt Gott Nytt År!