Hur kan vi minska självmorden
Självmord bland äldre verkar vara ett tabuämne för många. Vi har ett eget ansvar för att göra en egen riskkalkyl.
I Sverige är en ungdom i veckan som tar sitt liv. Det är inte bra. Alla märkta resurser går till ungdoms psykiatrin. Vilket har sina fördelar för ungdomarna. Men det är fyra äldre om dagen som tar sitt liv. Men inga märkta pengar går till äldres psykiska ohälsa vad jag känner till. Och självmordstalen har inte sänkts nämnvärt. Har äldre inget värde? En förbrukad äldre människa utan värde är som en modern ättestupa.
Här i Sigtuna skyler vi allt ansvar för självmord till Region Stockholm som ansvarar för vården. Under tiden ligger vi bland de kommuner med högsta antal självmord. Det förekommer en fullständig passivitet i denna fråga. Kommunens riskkalkyl för att förhindra självmord har resulterat i en bortprioritering. Självmord är ingen viktig fråga. Psykiatrivården i kommunen fungerar inte tillräckligt bra för att hindra eller lindra självmord.
Med de miljoner överskott som finns i kommunens kassa, kan man inte tänka utanför boxen och ordna resurser till de som lider av psykisk ohälsa? Kommunen har tidigare visat att kunna tänka utanför boxen när det gällde brottsbekämpning. I princip är brottsbekämpning, en fråga för Polisen och staten. Men det fanns en politisk vilja i kommunen och då avsattes resurser till det. Varför vänta på att någon annan ska lindra det enorma självmordsproblemet i Sigtuna?
Tror inte att det handlar eller kostar mycket för att göra en insats i frågan. Ibland leder den psykiska ohälsan till misslyckade självmordsförsök eller en gammal väns erfarenhet nyligen. Andra gånger slutar med ett självmord och anhöriga som frågar sig, varför?
- Lorenzo Garcia, debattör
redaktion@marsta.nu
