defacto_panorama_mustasch
Foto: Riksbanken

Vad innehöll kommunens resultat 2018 – egentligen?

”I Mål och Budget 2020-2022 fortsätter det helt nödvändiga reformarbete som påbörjades 2018 och 2019. Det systematiska arbetet för att få en svag ekonomi i balans...börjar nu visa resultat.”... ”På bara några år har ett underskott på 30 miljoner kronor* vänts till ett överskott på 50 miljoner.”

Citaten kommer från inledningen till ”förtroendevaldas förord” i Sigtuna kommunfullmäktiges nyligen antagna Mål och budget 2020-2022.

År 2019 är vi mitt inne i, så vi vet förstås inte hur detta år kommer att sluta. Men citatet nämner också året före. Så därför, hur gick det i verkligheten med ”det systematiska arbetet för att få en svag ekonomi i balans” under 2018? Hur mycket av kommunens ekonomiska resultat 2018 var en följd av medvetet beslutade kostnadsnedskärningar/intäktshöjningar och hur mycket var en följd av lyckliga omständigheter. Jag har letat i kommunens årsredovisning för 2018 och gjort reflektioner.

Om vi börjar med intäkterna, så ser vi att skatter och statsbidrag blev 4,8 mnkr högre än budgeterat. Det måste betecknas som en lycklig omständighet. En lycklig omständighet var också att kommunens finansiella kostnader blev 3,5 mnkr lägre än beräknat, detta till följd av det låga ränteläget. De ökade finansiella intäkternas plus på 0,8 mnkr kan nog också räknas dit – det blev mer inkomster från borgensavgifter än budgeterat.

Dessa yttre, lyckliga omständigheter förbättrade kommunens 2018-resultat med sammanlagt 9,1 mnkr. Vad gäller kostnaderna under 2018, så kan man se att kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter inte behövde utnyttjas fullt ut. Man slapp förbruka 2,1 mnkr. Det får nog också räknas till kategorin lyckliga omständigheter.

En stor resultatförbättrande post 2018 stod Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för. Nämnden gjorde av med 8,5 mnkr mindre än budgeterat. En del av detta berodde på att färre invånare än beräknat sökte försörjningsstöd, en lycklig omständighet. Det framstår också som att UAN:s verksamhet i övrigt helt enkelt var överbudgeterad 2018, vilket också är en slags lycklig omständighet. Låt oss säga att 4,0 mnkr av de 8,5 var en följd av lyckliga omständigheter.

Kommunstyrelsen har ett anslag som heter ”Särskild verksamhet”. Det behövde 2018 inte utnyttjas mer än att 13,1 mnkr fanns kvar vid årets slut. Hur mycket av detta berodde på att kommunstyrelsen fattade aktiva kostnadssänkande beslut under 2018, alltså att man sa nej till utgifts-propåer inom ”särskild verksamhet”? Svårt att veta för den som inte har full insyn. Men låt oss anta, att hälften inte hade den karaktären, dvs att 6,5 mnkr i undkomna kostnader berodde på lyckliga omständigheter.

Det finns i ÅR 2018 vissa ytterligare kostnadsunderskridanden redovisade, som skulle kunna analyseras på motsvarande sätt. De tas inte upp här. Men om vi räknar ihop ovanstående, så blir det 21,7 mnkr. Dvs om inte lyckliga omständigheter spelat in, så skulle kommunens resultat 2018 ha varit 20 mnkr sämre än det plus på 1,7 mnkr som anges i årsredovisningen för 2018, dvs ett underskott på 18,3 mnkr.

Det är också värt att notera att revisorerna i sin revisionsberättelse för 2018 skrev följande: ”I årets resultat ingår ianspråktagande av 5,5 mnkr av de så kallade fonderna, vilket innebär att det faktiska resultatet för 2018 uppgår till -9,3 mnkr.”

Jag har skrivit den här artikeln för att något säga emot det inte så lite överdrivna resonemanget om ”det systematiska arbetet för att få en svag ekonomi i balans”. Bara till en mindre del torde kommunens ekonomiska resultat för 2018 ha varit en följd av aktiva överväganden och beslut från kommunledningen. Och det skulle vara intressant att få dessa aktiva beslut uppräknade, med den årliga besparingen/intäktsökningen angiven. Den uppräkningen får vi säkert. För jag gissar att märsta.nu låter undertecknarna av det inledningsvis nämnda förordet få möjlighet att skriva en kommentar.

  • David Lundqvist
    fristående S-debattör

*Fotnot: den exakta siffran var 26,9 mnkr.

uppdaterad Moderaterna lade ner landsbygdsrådet

Insändare I måndags när klubban gick i bordet på kommunstyrelsen gick Landsbygdsrådet i graven och samtliga ledamöter inklusive ordföranden Gill Brodin, Centerpartiet, entledigades från sina poster. Inte ett enda möte har hållits under 2019.

ica_oktober
happyhomes_2019

Vilken värld lever Olof Holst och moderaterna i?

Insändare I märsta.nu framgår att Olof Holst lyckats få med sitt parti att t o m i det nationella moderata partiprogrammet ta med att Arlanda behöver upprustade rullbanor. Med hänsyn till tidigare utspel från Holst m fl får man förutsätta att det fortfarande gäller en fjärde, eventuellt också en femte rullbana.

agy_oppethus

Oseriöst av Socialdemokraterna

Insändare Landsbygdsrådet har inte haft några möten under 2019. Skälet är att samtliga våra forum för medborgardialog är under översyn i syfte att förändras och förbättras. Att detta arbete har tagit för lång tid kan jag till viss del hålla med om och jag hade förstått om oppositionens kritik riktat in sig på just detta. Nu väljer man dock en annan vinkling.

centrum_host_helsida

Bemöter kritik om Landsbygdsrådet

Insändare Det är mycket märklig kritik som framförs av oppositionsrådet Marie Axelsson. Hon sluggar vilt och kommer med påståenden och insinuationer som antingen vittnar om en djup okunskap eller enbart en vilja att försöka plocka billiga politiska poänger. Båda är lika illa och oseriösa.

defacto_mustach_helsida

Vi ska öka kvaliteten i välfärdstjänsterna

Insändare Den styrande Alliansmajoriteten genomför en rad reformer som i grunden handlar om tre saker. Att öka kvaliteten i välfärdstjänsterna, att öka valfriheten för invånarna och att förvalta skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt genom att sänka våra idag mycket höga kostnader.

Många SD-väljare torde känna sig svikna

Insändare Vid kommunvalet 2014 fick Sverigedemokraterna 2194 röster (8,67 procent) och blev tredje största parti i kommunfullmäktige med 5 mandat. Från att dittills ha framstått som marginella figurer vid fullmäktigemötena började SD nu uppträda som en traditionell partigrupp, om än en amatörmässig sådan. Till exempel röstade SD-gruppen alltid på den borgerliga budgeten, fast man kunde ha lagt ner sina röster.

sigtunavatten_standard

Skolan måste tala klarspråk om porr och heder

Insändare Skolstart och dags för ett nytt läsår, men den utökade sex- och samlevnadsundervisning som Centerkvinnorna under lång tid har arbetat för dröjer. I det förslag som Skolverket nyligen presenterade göms ord som pornografi och hedersproblematik bakom diffusa formuleringar. Det är hög tid att skolan talar klarspråk om sex och relationer.

greeknighthelsida

Alla behövs!

Insändare Vi ska vara stolta över att vi lever i ett samhälle med ambitionen att vara öppet och accepterande gentemot den mångfald som finns ibland oss. Gemensamt för merparten av de svenska politiska partierna, är att vi trots alla oenigheter är överens om att alla har rätt till att älska den man vill. Detta utgör en gemensam grund för de flesta av oss.

”Hållbart flygande”? – en naiv teknikoptimism!

Insändare I en debattartikel i SvD om Arlandas utbyggnad och flygandets ökning (sammanfattad i en nyhetsartikel i Märsta.nu) visar ledande M-politiker i länet att de saknar insikt om det krisartade, akuta läget i klimatutvecklingen, om svenskarnas och Sveriges klimatpåverkan och om flygets betydande del av denna.

fme_oktober
nrh
greeknight_outsider
colorama_april2
agy_oppethus_outsider
connys