Fokus på blandstad
Blandstad är ett centralt begrepp inom nutida samhällsplanering. Den står i direkt motsats till den typ av modernistisk planering som kännetecknat miljonprogrammet – med enstaka höga hus placerade mellan parkeringar och blåsiga gräsmattor – och tyvärr fortgått in i vår tid. I blandstaden bildar gatorna rum, där är mer nära till allting och behoven av bil minskar till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik.
I blandstaden är ensidighet en dödssynd. Bostäder blandas med kontor, restauranger och affärer. Det är lättare sagt än gjort, både hög täthet och smart trafikplanering behövs. Social blandning är viktig, det uppnås genom att mixa olika dyra bostäder och blanda bostadsformer. Blandstaden är estetisk varierad tack vare att olika arkitekter och bolag anlitats och arbetet skett under längre tid.
När du hamnar i typisk blandstad vet du det, där finns folkliv, affärer, parker – man blir glad och nyfiken. Det här gäller stora citykärnor, naturligtvis, men kan skapas i mindre skala även i traditionella förorter.
Att planera stadsmässigt har långsiktig inverkan på miljön, i positiv riktning. Vi tar mindre natur i anspråk, minskar bilbehoven och skapar möjligheter till alternativa energilösningar. I blandade samhällen ökar också den sociala hållbarheten och tryggheten.
Att förnya stadsplanering går om man verkligen vill. Starkt medborgarinflytande vid planeringen, likt i Sigtuna stadsängar, ger alltid bra resultat. Också befintliga stadsdelar kan förtätas och ges starkare gatukaraktär, utvecklingen av Södergatan i Märsta är ett sådant exempel. Befintliga, giltiga detaljplaner kan ställa till problem, men man får göra det bästa av varje situationen. Det här är en bakgrund till den förnyelse av stadsplaneringen som vi genomför i vår kommun.
– Dan Rosenholm,
kommunalråd för Folkpartiet
