centrum_standard
Foto: Privat

Är kommunens ekonomi dålig?

Sedan i höstas görs det med eftertryck gällande att kommunens ekonomi är dålig. Det hävdas att kommunen under åren 2018-2020 måste spara betydande belopp på sin drift med syftet att år 2020 klara kärnverksamheterna och samtidigt få ett rejält ekonomiskt resultat – en rejäl siffra ”på sista raden”. Men är det så, om man ser till alla möjligheter som står till buds?

centrum_standard

Kommunens ekonomiska resultat har åren 2013-2016 inte varit så starkt som hade varit önskvärt. För 2017 ser dock resultatet ut att bli hyggligt, tack vare dels den trimmade budget som fastställdes för 2017, dels att kommunens verksamhet – trots regimskifte mitt i året – genomförts enligt den tidigare kommunledningens intentioner, dels att skatteinkomst-utfallet blivit bättre än förutsett.

Med det sagt: är Sigtuna kommuns ekonomi dålig?

Tja, man kan naturligtvis hävda det, särskilt om man har gjort det tidigare och dessutom har de ambitioner som nämns i första stycket, dvs att kraftigt hålla igen på verksamheterna de närmaste tre åren. Och man kan hävda det med ännu större eftertryck, om man har ambitionen att en successiv årlig kommunalskattesänkning måste få starta fr o m 2021.

Detta politiska upplägg innebär att kommunalskatten 2018, 2019 och 2020 förblir oförändrat 20 kr per beskattningsbar 100-lapp. Och sen sänks till kanske 19,80 kr år 2021, till 19,60 år 2022 och till 19,40 år 2023. För att motivera den här ambitionen behöver man i dagsläget, och inför valet i september 2018, med eftertryck utmåla kommunens ekonomi som dålig.

10 öres skatteförändring innebär +/- 10 Mkr i inkomst till kommunen. Det innebär, med antagandena i föregående stycke och jämfört med år 2020, att kommunen år 2021 har 20 Mkr mindre att röra sig med, år 2022 mindre än 40 Mkr mindre att röra sig med och 2022 60 Mkr mindre att röra sig med. Det är svårt att föreställa sig att detta skulle leda till en god ekonomi.

Kommunens ekonomi kan, för den som så vill, hävdas vara dålig nu och framgent, om kommunens politiskt styrande helt utesluter en skattehöjning. Men tyvärr får en skattehöjning betraktas som politiskt ogenomförbar, hur mycket den än skulle behövas. Skälet är följande.

Kommunalskatten sänktes 2010 (beslut i kommunfullmäktige november 2009) med 12 öre (se nedan) av den dåvarande S+C+MP-majoriteten. Sänkningen var tajmad inför valet i september 2010. Och den borgerliga oppositionen lade inte något motförslag om att behålla rådande skatt. Alla var överens om 19,98 kr för 2010.

Konsekvensen av detta är, att det efter 2010 blivit politiskt omöjligt att förbättra kommunens ekonomi med en skattehöjning. S kunde inte göra det inför valet 2014 med tanke på risken att förlora på det. Och Sigtuna-alliansen, med sina lägre verkamhetsambitioner, föreslog förstås ingen höjning.

Likadant är det politiska läget inför 2018 års val. Inför detta har M+C+L+KD+SfS+MP-koalitionen bestämt sig för oförändrad kommunalskatt 2018, 2019 0ch 2020. Därefter vill åtminstone M successivt börja sänka skattesatsen.

Inför 2018 års kommunval vill nog inte heller oppositionen (läs: socialdemokraterna) höja kommunalskatten. Risken att bli utpekad som dåliga ekonomer/slösare/oansvariga – trots att detta inte är sant – är för stor. Att inför ett val som ledande, alternativt regeringsparti föreslå en kommunalskattehöjning skulle vara att be om stryk.

Tillbaka till frågan: är kommunens ekonomi dålig?

En skattehöjning från 20 kr till 20,50 kr fr o m 1 januari 2018 skulle i ett slag ha gjort Sigtuna kommuns ekonomi god. Resultatet per 2018-12-31 skulle ha blivit 50 Mkr bättre än det nu kommer att bli.

Men inget parti föreslog 50 öres skattehöjning. Och inget parti kommer att göra det inför kommunvalet i september 2018.

Kommunens ekonomi är inte dålig f n, bara något för svag. Men ingen törs/vill förbättra den på det enda verkningsfulla sättet – med en skattehöjning. Tanken att det ska gå att spara sig ner till att få höga resultatsiffror på sista raden fr om år 2020 är orealistisk.

Jag var med i kommunfullmäktige i november 2009 och beslutade om 12 öres skattesänkning 2010. Så här i efterhand ångrar jag det. Vi borde ha behållit 20,10 som skattesats. Hade vi gjort det, så hade kommunens ekonomi – allt annat lika – ha varit hyggligt god i dag,

Jag har skrivit den här artikeln – och står för den – helt själv. Tanken är att den ska tjäna till kommuninvånarnas upplysning. Jag vill inte att artikeln ska utnyttjas till angrepp på det parti jag tillhör.

  • David Lundqvist, enskild S-debattör
magget_dejt
gott nytt år

Kommunalrådets Nyårskrönika

Krönikor År 2017 går mot sitt slut. Året har inneburit en hel del turbulens i politiken. Såväl internationellt som nationellt och inte minst i Sigtuna kommun.

happy_homes_sommar

Nyårslöfte vi bör avge: ”Jag ska nöjesflyga mindre 2018!”

Insändare Att den fortgående uppvärmningen av atmosfären behöver stoppas är alla vettiga stater och människor överens om. Vi sänder genom vår jättehöga energianvändning ett övermått av koldioxid upp i lufthavet där den bildar ett allt tjockare, alltmer värmande och därmed allt farligare växthustak över oss.

forskontor

Vinstuttag skadar välfärden

Insändare I sin första budget väljer Regnbågskoalitionen att lägga ned en ny kommunal konsthall, privatiserar driften av Midgårdsbadet och ange att upp till 50 procent av den kommunala verksamheten ska kunna utföras av annan leverantör än kommunen.

kulturklapp

Ali Wandi förenade alla

Krönikor Efter en tids sjukdom har socialdemokraten Ali Wandi gått bort, han blev 51 år gammal. Chefredaktör Daniel Iskander minns Ali som en politiker som förenade alla oavsett etnicitet och religion.

Alla som kan jobba ska jobba

Insändare Socialdemokraterna har styrt Sigtuna kommun sedan 2002 fram till 2017 och har genom en medveten och expansiv jobb- och näringslivspolitik skapat stark tillväxt.

defacto_panorama_boka_mote

Vad kostar högeralliansens trixande skattebetalarna?

Insändare En busslast med fler politiker – det är vad högeralliansens och Miljöpartiets trixande med nämndstorlekarna innebär. Vad kalaset kostar skattebetalarna vill de inte tala om. Efter konstens alla regler, öppenhet och transparens samt inget trixande -det var ledorden i gårdagens debattartikel, men i verkligheten hann man inte ens till startlinjen innan detta var bortblåst.

Ibland kan vi inte skriva om allt…

Krönikor ”Nu är helikoptern uppe igen”, ”fullt med poliser”, ”vad händer?”. märsta.nu får ibland många frågor men det är inte alltid lämpligt att gå ut med information.

oppethus
standard
Norra Redovisningshuset
connys
objekt4
Festspecialisten – Standard
nfc_vinter
biokalla_dec
objekt2
objekt1
vinterstudiobf
objekt3
standard_ridskola